Taket har lyft!

Jag träffade en så underbar människa förra veckan! Det var Helena, som jag fick göra en intervju med. Hon berättar om hur det har varit före och efter hennes son har fått personlig assistans.

Faktaruta
Namn: Helena Magnusdotter
Ålder: 50 -
Bor: Söråker, Timrå kommun (Medelpad)
Familj: Sambo Chrille, 4 barn, hundar, marsvin, kaniner och möss
Yrke: Personlig Assistent
Intressen: Hundar

Jonathan och Helena

Hur fick du kontakt med HSA?
År 2006 sökte jag jobb som assistent hos HSA. Sedan dess har jag varit anställd, så när vi skulle söka personlig assistans till Jonathan så arbetade jag redan här.

Hur upplevde du sökprocessen?
Vi tog kontakt med HSA i november 2009. Vi fick rådet att skriva ner allt vi gjorde på en dag. Det är väldigt svårt att smula ner allt i små bitar. Sandra gick igenom vår beskrivning och ställde följdfrågor för att hjälpa oss att beskriva helheten.

Försäkringskassan fick ansökan i januari. Beslutet kom efter lång väntan i maj. Försäkringskassan beviljade de timmar som Jonathan ansökt om, vi fick ett jätte bra beslut! Och jag som hade förberett mig på att överklaga och att det skulle bli en tuff kamp.

Vad försäkringskassan inte berättade för oss var att man kan få retroaktiv assistansersättning för en månad tillbaka i tiden. Det var det Sandra på HSA som berättade om, så vi ansökte för en månad tillbaka. För att få lite struktur i vardagen har vi ju sedan länge skrivit ner hur vi hjälper Jonathan i hans vardag.

Hur var det innan Jonathan fick personlig assistans?
Då hade vi vårdbidrag. Jonathan kräver väldigt mycket tid och jag kunde aldrig slappna av när jag var hemma.

Hur är det nu när Jonathan har beviljats personlig assistans?
Taket har lyft flera meter hemma. Nu är jag mycket mer harmonisk, jag vet att det alltid är någon som har koll på Jonathan och hjälper honom. Jag kan nu med gott samvete koppla av. Den som arbetar har ansvaret för att hjälpa Jonathan med det han vill göra.

Än så länge är det bara vi inom familjen som jobbar som Jonathans personliga assistenter. Det är jag, hans pappa Chrille och hans syster Mimmi. Mimmi som också är storasyster har i alla år ställt upp för Jonathan och oss, hon kan nu också få betalt. Chrille har vuxit i sin roll som personlig assistent och handskas väldigt bra med situationen.

Mimmi och Jonathan

Vi skulle vilja ha en extern assistent. Någon som inte tillhör familjen och som också kan åka iväg med honom och till exempel bada.

Hur är det att vara arbetsledare?
Jag har alltid styrt och ställt. Jag har fyra barn så jag är van att pussla för att få ihop det.

Hur ser du på de olika rollerna? Du är mamma, personlig assistent och arbetsledare?
Mammarollen kan jag aldrig släppa. Men när jag jobbar som personlig assistent måste jag vara professionell. Då är det jag som jobbar och då kan jag inte ropa på någon annan om det är något. Men vill Jonathan kramas och vara med mig när jag inte jobbar så gör jag ju det som mamma.

När jag jobbar har jag inga måsten i hemmet som till exempel att dammsuga. Det får någon annan göra i så fall eller jag får göra det senare efter arbetspasset.

Vi är alla familjemedlemmar som jobbar som personliga assistenter åt Jonathan. Min roll som arbetsledare tror jag skulle vara annorlunda om vi hade externa assistenter. Nu vet vi alla från början hur Jonathan fungerar.

Hunden Eskil och Jonathan leker

Skulle du rekommendera någon annan att ta hjälp av HSA och varför?
De har en fantastisk kompetens och är väldigt hjälpsamma. Sandras underlag inför träffen (som aldrig blev av)med Försäkringskassan var otroligt proffsig och jag blev väldigt imponerad.

HSA lägger sig inte i för mycket. Vi får sköta oss själva om vi vill. Vi känner ju Jonathans behov bäst och det känns jättebra att jag som arbetsledare fattar besluten som rör hans assistans.

HSA är ett seriöst företag och de är otroligt bra!

Vill du möta flera av våra kunder, läs här.