Lena Maria Klingvall var i lördags gäst på ”Här är ditt liv”! Det var det bästa avsnittet jag har sett.
Lena Maria har varit med i svenska handikapplandslaget. Hon är dubbel guldmedaljör och slagit dubbla världsrekord i simning. Hon har deltagit i OS 1988. Lena Maria har turnérat runt hela världen som sångerska. Hon var väldig stor i Japan. Hon är konstnär, talare, författare. Hur kan en person hinna med så mycket?
Med glimten i ögat är hon verkligen en person som berör. Tänk om lite flera människor var så positiva och vackra som henne!!!
Det var flera än jag som gillade avsnittet! Dagstidningarna skrev mycket om det igår! Här är en av alla artiklarna "Oldsberg om Lena Maria Klingvall: Det är makalöst"
Vill du se henne, kolla här på hennes turnéplan!
måndagen den 27:e september 2010
Talangjakten 2010
Vill du bli idrottsstjärna?
Svenska handikappidrottsförbundet ska hålla talangjakt i Stockholm 8-9 oktober.
Den 8 oktober finns SHIF på Stockholm Centralstation.
Den 9 oktober kan du besöka SHIF på Beckis Idrottscenter för personer med funktionsnedsättningar. Här bjuds det på fika och du kan testa olika idrotter.
Läs artikeln "Talangjakt startar i höst" med Jonas Jacobsson.
fredagen den 24:e september 2010
Taket har lyft!
Jag träffade en så underbar människa förra veckan! Det var Helena, som jag fick göra en intervju med. Hon berättar om hur det har varit före och efter hennes son har fått personlig assistans.
Faktaruta
Namn: Helena Magnusdotter
Ålder: 50 -
Bor: Söråker, Timrå kommun (Medelpad)
Familj: Sambo Chrille, 4 barn, hundar, marsvin, kaniner och möss
Yrke: Personlig Assistent
Intressen: Hundar
Jonathan och Helena
Hur fick du kontakt med HSA?
År 2006 sökte jag jobb som assistent hos HSA. Sedan dess har jag varit anställd, så när vi skulle söka personlig assistans till Jonathan så arbetade jag redan här.
Hur upplevde du sökprocessen?
Vi tog kontakt med HSA i november 2009. Vi fick rådet att skriva ner allt vi gjorde på en dag. Det är väldigt svårt att smula ner allt i små bitar. Sandra gick igenom vår beskrivning och ställde följdfrågor för att hjälpa oss att beskriva helheten.
Försäkringskassan fick ansökan i januari. Beslutet kom efter lång väntan i maj. Försäkringskassan beviljade de timmar som Jonathan ansökt om, vi fick ett jätte bra beslut! Och jag som hade förberett mig på att överklaga och att det skulle bli en tuff kamp.
Vad försäkringskassan inte berättade för oss var att man kan få retroaktiv assistansersättning för en månad tillbaka i tiden. Det var det Sandra på HSA som berättade om, så vi ansökte för en månad tillbaka. För att få lite struktur i vardagen har vi ju sedan länge skrivit ner hur vi hjälper Jonathan i hans vardag.
Hur var det innan Jonathan fick personlig assistans?
Då hade vi vårdbidrag. Jonathan kräver väldigt mycket tid och jag kunde aldrig slappna av när jag var hemma.
Hur är det nu när Jonathan har beviljats personlig assistans?
Taket har lyft flera meter hemma. Nu är jag mycket mer harmonisk, jag vet att det alltid är någon som har koll på Jonathan och hjälper honom. Jag kan nu med gott samvete koppla av. Den som arbetar har ansvaret för att hjälpa Jonathan med det han vill göra.
Än så länge är det bara vi inom familjen som jobbar som Jonathans personliga assistenter. Det är jag, hans pappa Chrille och hans syster Mimmi. Mimmi som också är storasyster har i alla år ställt upp för Jonathan och oss, hon kan nu också få betalt. Chrille har vuxit i sin roll som personlig assistent och handskas väldigt bra med situationen.
Mimmi och Jonathan
Vi skulle vilja ha en extern assistent. Någon som inte tillhör familjen och som också kan åka iväg med honom och till exempel bada.
Hur är det att vara arbetsledare?
Jag har alltid styrt och ställt. Jag har fyra barn så jag är van att pussla för att få ihop det.
Hur ser du på de olika rollerna? Du är mamma, personlig assistent och arbetsledare?
Mammarollen kan jag aldrig släppa. Men när jag jobbar som personlig assistent måste jag vara professionell. Då är det jag som jobbar och då kan jag inte ropa på någon annan om det är något. Men vill Jonathan kramas och vara med mig när jag inte jobbar så gör jag ju det som mamma.
När jag jobbar har jag inga måsten i hemmet som till exempel att dammsuga. Det får någon annan göra i så fall eller jag får göra det senare efter arbetspasset.
Vi är alla familjemedlemmar som jobbar som personliga assistenter åt Jonathan. Min roll som arbetsledare tror jag skulle vara annorlunda om vi hade externa assistenter. Nu vet vi alla från början hur Jonathan fungerar.
Hunden Eskil och Jonathan leker
Skulle du rekommendera någon annan att ta hjälp av HSA och varför?
De har en fantastisk kompetens och är väldigt hjälpsamma. Sandras underlag inför träffen (som aldrig blev av)med Försäkringskassan var otroligt proffsig och jag blev väldigt imponerad.
HSA lägger sig inte i för mycket. Vi får sköta oss själva om vi vill. Vi känner ju Jonathans behov bäst och det känns jättebra att jag som arbetsledare fattar besluten som rör hans assistans.
HSA är ett seriöst företag och de är otroligt bra!
Vill du möta flera av våra kunder, läs här.
Faktaruta
Namn: Helena Magnusdotter
Ålder: 50 -
Bor: Söråker, Timrå kommun (Medelpad)
Familj: Sambo Chrille, 4 barn, hundar, marsvin, kaniner och möss
Yrke: Personlig Assistent
Intressen: Hundar
Jonathan och Helena Hur fick du kontakt med HSA?
År 2006 sökte jag jobb som assistent hos HSA. Sedan dess har jag varit anställd, så när vi skulle söka personlig assistans till Jonathan så arbetade jag redan här.
Hur upplevde du sökprocessen?
Vi tog kontakt med HSA i november 2009. Vi fick rådet att skriva ner allt vi gjorde på en dag. Det är väldigt svårt att smula ner allt i små bitar. Sandra gick igenom vår beskrivning och ställde följdfrågor för att hjälpa oss att beskriva helheten.
Försäkringskassan fick ansökan i januari. Beslutet kom efter lång väntan i maj. Försäkringskassan beviljade de timmar som Jonathan ansökt om, vi fick ett jätte bra beslut! Och jag som hade förberett mig på att överklaga och att det skulle bli en tuff kamp.
Vad försäkringskassan inte berättade för oss var att man kan få retroaktiv assistansersättning för en månad tillbaka i tiden. Det var det Sandra på HSA som berättade om, så vi ansökte för en månad tillbaka. För att få lite struktur i vardagen har vi ju sedan länge skrivit ner hur vi hjälper Jonathan i hans vardag.
Hur var det innan Jonathan fick personlig assistans?
Då hade vi vårdbidrag. Jonathan kräver väldigt mycket tid och jag kunde aldrig slappna av när jag var hemma.
Hur är det nu när Jonathan har beviljats personlig assistans?
Taket har lyft flera meter hemma. Nu är jag mycket mer harmonisk, jag vet att det alltid är någon som har koll på Jonathan och hjälper honom. Jag kan nu med gott samvete koppla av. Den som arbetar har ansvaret för att hjälpa Jonathan med det han vill göra.
Än så länge är det bara vi inom familjen som jobbar som Jonathans personliga assistenter. Det är jag, hans pappa Chrille och hans syster Mimmi. Mimmi som också är storasyster har i alla år ställt upp för Jonathan och oss, hon kan nu också få betalt. Chrille har vuxit i sin roll som personlig assistent och handskas väldigt bra med situationen.
Mimmi och JonathanVi skulle vilja ha en extern assistent. Någon som inte tillhör familjen och som också kan åka iväg med honom och till exempel bada.
Hur är det att vara arbetsledare?
Jag har alltid styrt och ställt. Jag har fyra barn så jag är van att pussla för att få ihop det.
Hur ser du på de olika rollerna? Du är mamma, personlig assistent och arbetsledare?
Mammarollen kan jag aldrig släppa. Men när jag jobbar som personlig assistent måste jag vara professionell. Då är det jag som jobbar och då kan jag inte ropa på någon annan om det är något. Men vill Jonathan kramas och vara med mig när jag inte jobbar så gör jag ju det som mamma.
När jag jobbar har jag inga måsten i hemmet som till exempel att dammsuga. Det får någon annan göra i så fall eller jag får göra det senare efter arbetspasset.
Vi är alla familjemedlemmar som jobbar som personliga assistenter åt Jonathan. Min roll som arbetsledare tror jag skulle vara annorlunda om vi hade externa assistenter. Nu vet vi alla från början hur Jonathan fungerar.
Hunden Eskil och Jonathan lekerSkulle du rekommendera någon annan att ta hjälp av HSA och varför?
De har en fantastisk kompetens och är väldigt hjälpsamma. Sandras underlag inför träffen (som aldrig blev av)med Försäkringskassan var otroligt proffsig och jag blev väldigt imponerad.
HSA lägger sig inte i för mycket. Vi får sköta oss själva om vi vill. Vi känner ju Jonathans behov bäst och det känns jättebra att jag som arbetsledare fattar besluten som rör hans assistans.
HSA är ett seriöst företag och de är otroligt bra!
Vill du möta flera av våra kunder, läs här.
torsdagen den 23:e september 2010
Studiebesök: Handisam
Jag och Anita möttes upp igår, utanför Globen i Stockholm, för att tillsammans gå till Handisam. Jag skrev ett mail innan sommaren till alla arbetsledare på HSA. Där frågade jag om någon var intresserad av att gå på studiebesök. Anita svarade med en gång att hon ville besöka Handisam.
Ola Balke är kommunikationschef på Handisam och tog emot oss. Det blev ett väldigt trevligt och lärorikt besök.
De lever som de lär
När man kommer in på deras kontor är det luftigt och rymligt. Exempel på deras tillgänglighet är att receptionen finns i två olika höjder, högt för stående och en lägre för sittande. Samma gäller för kaffemaskinen. När vi kommer in i mötessalen har de mikrofoner som de alltid använder.
Vilka är Handisam?
De är myndigheten för handikappolitisk samordning. Handisam är en stabsmyndighet (expertmyndighet) som rapporterar direkt till regeringen. De vänder sig i första hand till myndigheter, landsting och kommuner för att påverka dem. De följer upp och utvärderar.
De har funnits i ca 5 år. När de startade var de 14 stycken anställda, idag är de 28 stycken på kontoret.
Handisam arbetar för:
• att tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra hela samhället
• en ökad medvetenhet och kunskap om hur personer med funktionsnedsättning kan bli mer delaktiga och jämlika i samhället
För att öka förståelse har Handisam tagit fram några riktigt bra filmer (som jag har tipsat om tidigare) Öka tillgängligheten nu.
Det driver även kampanjen Hjärnkoll i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Temat för kampanjen; ”Hjälp till att slå hål på myterna om psykiskt ohälsa”.
Vad kommer Handisam att göra närmsta året?
Den svenska handikappolitiken bygger på den nationella handlingsplanen. Den sträcker sig i 10 år och går ut i år. Så nu ska en ny utarbetas.
De arbetar också med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med konventionen är att se till att personer med funktionsnedsättning kan ta del av sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Läs mer i broschyren från Handisam ”Dina rättigheter – statens skyldigheter”.
De har även det löpande arbetet som till exempel omvärldsanalys, E-inkludering, upphandling och standardisering.
Hur kommer jag i kontakt med Handisam?
Deras kontaktuppgifter finner du här. De finns även på facebook.
På deras hemsida kan du läsa mer om dem. Här finner du också många broschyrer för nerladdning eller som du kan skicka efter.
Både Anita och jag kom ut från Handisam mer kunniga och med mycket intressant material att läsa. Så du kan även kontakta mig för mer information.
TACK OLA!!!
Studiebesök
Finns det andra ställen eller områden som du är intresserade av? Kanske även själv följa med på ett studiebesök? Hör av dig till mig så ska jag undersöka det.
Läs även: Studiebesök: Funktionshinderombudsmannen (FO)
Ola Balke är kommunikationschef på Handisam och tog emot oss. Det blev ett väldigt trevligt och lärorikt besök.
De lever som de lär
När man kommer in på deras kontor är det luftigt och rymligt. Exempel på deras tillgänglighet är att receptionen finns i två olika höjder, högt för stående och en lägre för sittande. Samma gäller för kaffemaskinen. När vi kommer in i mötessalen har de mikrofoner som de alltid använder.
Vilka är Handisam?
De är myndigheten för handikappolitisk samordning. Handisam är en stabsmyndighet (expertmyndighet) som rapporterar direkt till regeringen. De vänder sig i första hand till myndigheter, landsting och kommuner för att påverka dem. De följer upp och utvärderar.
De har funnits i ca 5 år. När de startade var de 14 stycken anställda, idag är de 28 stycken på kontoret.
Handisam arbetar för:
• att tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra hela samhället
• en ökad medvetenhet och kunskap om hur personer med funktionsnedsättning kan bli mer delaktiga och jämlika i samhället
För att öka förståelse har Handisam tagit fram några riktigt bra filmer (som jag har tipsat om tidigare) Öka tillgängligheten nu.
Det driver även kampanjen Hjärnkoll i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Temat för kampanjen; ”Hjälp till att slå hål på myterna om psykiskt ohälsa”.
Vad kommer Handisam att göra närmsta året?
Den svenska handikappolitiken bygger på den nationella handlingsplanen. Den sträcker sig i 10 år och går ut i år. Så nu ska en ny utarbetas.
De arbetar också med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med konventionen är att se till att personer med funktionsnedsättning kan ta del av sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Läs mer i broschyren från Handisam ”Dina rättigheter – statens skyldigheter”.
De har även det löpande arbetet som till exempel omvärldsanalys, E-inkludering, upphandling och standardisering.
Hur kommer jag i kontakt med Handisam?
Deras kontaktuppgifter finner du här. De finns även på facebook.
På deras hemsida kan du läsa mer om dem. Här finner du också många broschyrer för nerladdning eller som du kan skicka efter.
Både Anita och jag kom ut från Handisam mer kunniga och med mycket intressant material att läsa. Så du kan även kontakta mig för mer information.
TACK OLA!!!
Studiebesök
Finns det andra ställen eller områden som du är intresserade av? Kanske även själv följa med på ett studiebesök? Hör av dig till mig så ska jag undersöka det.
Läs även: Studiebesök: Funktionshinderombudsmannen (FO)
tisdagen den 21:e september 2010
Lyssna! Utbildningsträff dag 2
Dag två på utbildningsträffen fick vi möjligheten att lyssna på Jessica Smaaland som berättade om hur det var att växa upp med hjälp av personlig assistans. Vi fick också lyssna på Carina Svensson som berättade om hur det är att själv leva med personlig assistans och samtidigt ha en son som har personliga assistenter.
För oss var detta en av de mest lärorika utbildningsdagarna vi varit med om. För vem kan lyfta frågorna bättre än Jessica och Carina?
Jessica Smaaland ”Att ha assistans under tonårstiden”
Jessica berättade att när assistansreformen kom 1994 så förstod hon inte riktigt vad det innebar för förändring. Hon hade ju länge haft assistans genom skolan. Nu blev hennes mamma anställd som assistent. Jessica tror att det hade varit svårt för henne och hennes familj att ha externa assistenter som arbetade i hemmet under hennes uppväxt. Det hon däremot önskar är att hon fått information om att hon själv kunde välja vem hon ville ha som assistent.
Jessica upplevde ibland konflikter inombords. Hon älskar ju sin mamma, men det kunde kännas genant att ha mamma med till skolan.
De möten som hölls under Jessicas uppväxt om assistansen tyckte hon var tråkiga och jobbiga. Tråkiga tanter som kom och pratade om tråkiga saker. Jessica önskar att hon sluppit vara med på mötena utan fått den nödvändiga informationen på annat sätt.
Kunde man ha tagit reda på hur Jessica hade och ville ha det vid andra tillfällen istället för att tvinga henne att vara med på dessa tråkiga möten? Vilken information hade Jessica velat ha och hur hade den kunnat förmedlas till Jessica på ett bättre sätt? Det är dessa saker vi försöker att ta reda på i projektet Lyssna!.
Carina Svensson ”Mamma, pappa, barn och personlig assistans”
Efter Jessicas föreläsning fick vi lyssna på Carina Svensson. Carina har själv assistans och hennes son Brynolf likaså. Carina berättade på ett intressant och roligt sätt vilka dråpliga situationer man kan hamna i med 2 assistenter i ett hem.
Carina är idag väldigt noga med att aldrig dela assistenter med sin son. För Carina och Brynolf är det viktigt att veta vilken assistent som hjälper vem.
Carina betonade att det är viktigt att assistenten vet att hans eller hennes uppgift inte är att övervaka Brynolf, utan att hjälpa honom med det han vill göra, bus eller inte. Om Brynolf vill göra något han inte får för sin mamma så ska assistenten hjälpa honom att göra det ändå. Uppfostran är Carinas ansvar, hon lägger aldrig ansvaret på assistenterna.
Carina är också tydlig med att det är viktigt att assistenten tänker på den tystnadsplikt de har gentemot Brynolf. Assistenten ska inte berätta vad de tillsammans gjort under dagen. Om Brynolf vill berätta för sin mamma så gör han det själv. Givetvis hade assistentens roll blivit en annan om Brynolf inte själv hade kunnat föra sin talan eller hade haft en intellektuell funktionsnedsättning.
Assistenterna som arbetar med Brynolf har hjälpt Carina att bli en bättre förälder till ett barn med personlig assistans. De har vågat lyfta svåra frågor och diskuterat kring olika sätt att se på olika situationer. Carina tror att det är väldigt viktigt att man är öppen mot assistenterna och lämnar utrymme för diskussioner om situationer som kan uppstå.
När det kommer till assistenternas arbetsuppgifter så har Carina tydliga bud. På frågan: ”Vad gör Brynolfs assistenter?” svarar hon: ”De gör det jag säger åt Brynolf att göra!” Men även då finns ju utrymme för att Brynolf kan vägra att göra vissa saker och istället göra något annat med hjälp av sina assistenter.
För Carina och Brynolfs pappa betyder Brynolfs assistans mycket. Assistansen innebär att de kan vara föräldrar fullt ut.
Lyssna!
HSA kommer att fortsätta att vara med i projektet Lyssna!. Vi tror att det är ett viktigt forum för att komma fram till hur vi tillsammans ska hantera det numer lagstiftade Barnperspektivet i LSS. Om du har tankar, funderingar eller idéer så får du gärna höra av dig.
Läs dag ett: Lyssna! KASAM
/Sandra & Carin
För oss var detta en av de mest lärorika utbildningsdagarna vi varit med om. För vem kan lyfta frågorna bättre än Jessica och Carina?
Jessica Smaaland ”Att ha assistans under tonårstiden”
Jessica berättade att när assistansreformen kom 1994 så förstod hon inte riktigt vad det innebar för förändring. Hon hade ju länge haft assistans genom skolan. Nu blev hennes mamma anställd som assistent. Jessica tror att det hade varit svårt för henne och hennes familj att ha externa assistenter som arbetade i hemmet under hennes uppväxt. Det hon däremot önskar är att hon fått information om att hon själv kunde välja vem hon ville ha som assistent.
Jessica upplevde ibland konflikter inombords. Hon älskar ju sin mamma, men det kunde kännas genant att ha mamma med till skolan.
De möten som hölls under Jessicas uppväxt om assistansen tyckte hon var tråkiga och jobbiga. Tråkiga tanter som kom och pratade om tråkiga saker. Jessica önskar att hon sluppit vara med på mötena utan fått den nödvändiga informationen på annat sätt.
Kunde man ha tagit reda på hur Jessica hade och ville ha det vid andra tillfällen istället för att tvinga henne att vara med på dessa tråkiga möten? Vilken information hade Jessica velat ha och hur hade den kunnat förmedlas till Jessica på ett bättre sätt? Det är dessa saker vi försöker att ta reda på i projektet Lyssna!.
Carina Svensson ”Mamma, pappa, barn och personlig assistans”
Efter Jessicas föreläsning fick vi lyssna på Carina Svensson. Carina har själv assistans och hennes son Brynolf likaså. Carina berättade på ett intressant och roligt sätt vilka dråpliga situationer man kan hamna i med 2 assistenter i ett hem.
Carina är idag väldigt noga med att aldrig dela assistenter med sin son. För Carina och Brynolf är det viktigt att veta vilken assistent som hjälper vem.
Carina betonade att det är viktigt att assistenten vet att hans eller hennes uppgift inte är att övervaka Brynolf, utan att hjälpa honom med det han vill göra, bus eller inte. Om Brynolf vill göra något han inte får för sin mamma så ska assistenten hjälpa honom att göra det ändå. Uppfostran är Carinas ansvar, hon lägger aldrig ansvaret på assistenterna.
Carina är också tydlig med att det är viktigt att assistenten tänker på den tystnadsplikt de har gentemot Brynolf. Assistenten ska inte berätta vad de tillsammans gjort under dagen. Om Brynolf vill berätta för sin mamma så gör han det själv. Givetvis hade assistentens roll blivit en annan om Brynolf inte själv hade kunnat föra sin talan eller hade haft en intellektuell funktionsnedsättning.
Assistenterna som arbetar med Brynolf har hjälpt Carina att bli en bättre förälder till ett barn med personlig assistans. De har vågat lyfta svåra frågor och diskuterat kring olika sätt att se på olika situationer. Carina tror att det är väldigt viktigt att man är öppen mot assistenterna och lämnar utrymme för diskussioner om situationer som kan uppstå.
När det kommer till assistenternas arbetsuppgifter så har Carina tydliga bud. På frågan: ”Vad gör Brynolfs assistenter?” svarar hon: ”De gör det jag säger åt Brynolf att göra!” Men även då finns ju utrymme för att Brynolf kan vägra att göra vissa saker och istället göra något annat med hjälp av sina assistenter.
För Carina och Brynolfs pappa betyder Brynolfs assistans mycket. Assistansen innebär att de kan vara föräldrar fullt ut.
Lyssna!
HSA kommer att fortsätta att vara med i projektet Lyssna!. Vi tror att det är ett viktigt forum för att komma fram till hur vi tillsammans ska hantera det numer lagstiftade Barnperspektivet i LSS. Om du har tankar, funderingar eller idéer så får du gärna höra av dig.
Läs dag ett: Lyssna! KASAM
/Sandra & Carin
måndagen den 20:e september 2010
Glada Hudik på tv igen
Imorgon tisdag 21 september är det tv-dax för dig och mig igen!
På SVT1 kl 21.00 är det första delen av dokumentärserie på fyra delar. Vi får följa med Glada Hudik-teatern "Elvis i Glada Hudik". Se vidare och läs mer om huvudpersonerna här.
Glöm ej!
På SVT1 kl 21.00 är det första delen av dokumentärserie på fyra delar. Vi får följa med Glada Hudik-teatern "Elvis i Glada Hudik". Se vidare och läs mer om huvudpersonerna här.
Glöm ej!
Lyssna! KASAM
Lyssna! Om barns rätt att styra sin personliga assistans. Vi har tidigare bloggat om vår första träff och vad utbildningen går ut på, läs här. Du kan även läsa mer om projektet Lyssna!
Vi (Sandra och Carin) har nu varit på andra utbildningstillfället. Även denna gång var det två dagar. Första dagen var det två psykologer som pratade. Andra dagen var det två tjejer med egen erfarenhet av assistans som talade. Det var mycket diskussioner bägge dagarna.
Psykologerna Lisa Westring och Cecilia Malmströms tema var ”Barns förmåga att styra i sitt liv med hjälp av personlig assistans”. De jobbar på Habiliteringscenter i Stockholm.
KASAM
Psykologerna visade ett verktyg och förhållningssätt för att öka barns förmåga att styra sina liv. Det heter KASAM, vilket är en förkortning på Känsla Av SAMmanhang. KASAM består av tre delkomponenter. För att barnets delaktighet och vilja att delta ska öka är det viktigt att det finns en balans i tillvaron mellan de tre komponenterna som är:
1. Begriplighet
Jag känner igen den här situationen. Jag är förberedd när något riktigt negativt eller positivt händer. Jag förstår vad som krävs av mig.
Verktyg för att skapa begriplighet kan t ex vara en kontaktbok, att ta foton, ett bildschema för vad som ska ske, samtalsmatta eller ”rit-prata”.
2. Hanterbarhet
Jag vet hur jag ska göra. Jag får den hjälp jag behöver. Jag klarar det.
Verktyg till hanterbarhet kan t ex vara att inte vara överdrivet försiktig utan att låta barnet prova, underlätta hellre än att ”göra åt” barnet, hjälp barnet nästan ända fram men låt barnet göra färdigt.
3. Meningsfullhet
Det är värt besväret. Vad jag gör och inte gör har betydelse. Man lyssnar till vad jag tycker. Jag har en chans att uppnå det som är viktigt för mig.
Verktyg till meningsfullhet kan t ex vara att ta reda på barnets intresse, hjälp barnet att uttryck sig, ha kommunikations- pass, lyssna på barnet även när du inte kan följa barnets vilja, låt barnet välja i den mån det går. Ett sätt att få barnet delaktigt i beslut kan vara att använda sig av en samtalsmatta.
Dessa delkomponenter står i relation till varandra. Har man stark KASAM har man stor förmåga att finna ny mening när livet förändras. Assistenter kan hjälpa barn att styra mer själva genom att stärka KASAM, d v s göra tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull.
Imorgon kan du läsa om de två oerhört intressanta föreläsningarna ”Att ha assistans under tonårstiden” och ”Mamma, pappa, barn och personlig assistans” som hölls dag två.
/Sandra och Carin
måndagen den 13:e september 2010
Studiebesök: Funktionshinderombudsmannen (FO)
Jag och Sandra åkte idag måndag för att träffa Riita-Leena Karlsson. Hon arbetar som Funktionshinderombudsman i Stockholms stad. Vi åkte till hennes kontor på Södermalm i Stockholm. Där möttes vi av en mycket öppen och kunnig person.
Vad gör en FO?
Riita-Leena arbetar för att personer med funktionsnedsättning i Stockholm ska kunna leva ett liv som andra stockholmare. Hon ger bland annat råd och information till myndigheter, politiker, personer med olika funktionsnedsättningar, anhöriga och organisationer. Men hon kan inte ingripa i enskildas ärenden.
Vanligaste råden Riita-Leena brukar ge
• Var tydlig när du ansöker om insatser och när du pratar med din handläggare. Ingen kan läsa tankar. Säg om det är en ansökan eller om du bara vill ha information. Tänk på att berätta hur din vardag ser ut, även småsaker. Ibland är det just den informationen som är avgörande.
• Du kan välja att göra en ansökan skriftligen eller muntligt. Om du har möjlighet är en skriftlig ansökan nästan alltid bäst. En ansökan via telefon kan glömmas och sedan inte bli utredd. En skriftlig ansökan behöver inte vara formell eller komplicerad. Ta första bästa papper och inled med: Härmed ansöker jag om…
• Om du är missnöjd, överklaga alltid. En del kan tycka att det känns obekvämt att överklaga eftersom det kan kännas som man klagar på handläggaren. Men det är ju oftast inte handläggaren man är missnöjd med, utan beslutet. Handläggaren tar det inte personligt. Många handläggare tycker att det är bra att du överklagar och att deras arbete prövas högre upp.
Riita-Leena och SandraTillgänglighet
Att Stockholm skulle vara världens tillgängligaste huvudstad 2010 har enligt Riita-Leena varit ett för högt satt mål. Riita-Leena anser att ett stort fel är att det inte har satts upp några konkreta mål som går att mäta. Då kan det aldrig bli uppföljningsbart heller.
Hon tycker också att det borde finnas flera politiker som själva har någon funktionsnedsättning. Hela frågan måste hamna högre. Hon uppmanar alla att ställa mer frågor till politiker om hur funktionshindrade ska få samma möjligheter i samhället som andra.
Vanligaste frågorna som Riita-Leena får
• Tillgänglighetsfrågor, t ex bostadsanpassning, trafik, gatumiljöer, museum, skolor och hörselslingor.
• Myndighetsutövning, t ex beslut från olika myndigheter, brist på samverkan, vem ska jag tala med?
Funktionshinderinspektören (Fui)
Ann-Kristin Sandebjer och Lena Tengvall heter de två personerna som jobbar som Fui. De arbetar också för Stockholms stad. Meningen med deras arbete är att genom granskning och råd se till att personer med funktionsnedsättning ska få stödinsatser med kvalitet, veta om sina rättigheter, bestämma mer själva och bli behandlade med respekt.
De granskar verksamhet inom socialtjänsten funktionshinderomsorg och socialpsykiatri och inspekterar verksamheter efter en plan d v s inspektörer gör inga akuta utryckningar t ex vid klagomål. Anmälningar på bristande kvalitet ska göras till tillsynsmyndigheten Socialstyrelsen.Du kan läsa mer om Fui här.
Hur kommer jag i kontakt med FO?
Man kan ringa eller maila. Mer information och kontaktuppgifterna hittar du här och under ”Om funktionshinderombudsmannen”.
Vi fick en broschyr som heter ”Stöd och service till personer med funktionsnedsättning – information råd och vägledning”. Hör av dig om du vill ha en (vi fick flera). Här finns enkel information och vem man kontaktar om allt från boendestöd, idrott och kultur till hjälpmedel och parkeringstillstånd.
Studiebesök
Finns det andra ställen eller områden som du är intresserade av? Kanske även själv följa med på ett studiebesök? Hör av dig till mig så ska jag undersöka det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)